Vad tungt det blev helt plötsligt. Och vad ingenting längre känns viktigt som förrut. Mer än livet. Och kärleken. Och hur terrorism ingenstans handlar om kulturskillnader, eller religion. Utan är en ondska som finns inom galna och sjuka männsikor världen över, i alla olika läger. Och att vi tillsammans måste stå upp mot denna ondska. Tillsammans, genom kärlek och i gemenskap. ALLA! Från pol till pol. Och så runt om på sidorna också. Varv efter varv.
1 kommentar:
Så fint du skriver!
Tack för mysig middag igår. Det är så hemtrevligt hos er.
Skicka en kommentar